Mitternacht - Mesmerized

Jag har funderat lite den här helgen. Inte mycket och länge, men tillräckligt för att reda ut lite saker.
På sistone har jag känt mig så otroligt stressad över allting, och totalignorerat det. Jag har nu kommit fram till att det är en mycket dålig lösning. 
Jag tänker inte slösa bort space på att skriva ner alla saker jag måste hinna med, för jag kommer antagligen bara bli mer stressad då, men det var hur som helst länge sedan jag hade så stor press på mig själv, och jag märker att jag vacklar lite. Hoppas att detta inte påverkar någon annan, även om jag tror att det gör det. På sistone har jag varit tjurig, grinig och allmänt förjävlig varje dag, och ni som fått stå ut med mig har min fulla sympati. Klipp gärna till mig om jag bli för jobbig. Det är lugnt.


Men jag har börjat måla och skriva lite mer nu, och det är jag glad för. Visserligen blir det på bekostnad av skolan, och det är ganska dåligt, men jag får iallafall måla lite. Mina farföräldrar påstår att jag ska måla en tavla till dem i julklapp, men seriöst; jag och akvarellfärg samarbetar INTE särskilt bra tillsammans. Så nej, glöm det. 

Ah, vad mer kan man säga? Snart Uppcon, som sagt. Det ska bli kul. Hela gänget hamnade i samma sovsal den här gången, och nu är det bara några få som inte har bokat ännu (HOST HOST PIK PIK). 

Jag har läst Looking For Group en gång till, som sagt, och jag är nyförälskad i den. Ifall ni undrar. Jag vill lära mig teckna så. Jag spyr på min teckningsstil. Den är tråkig och har allvarliga brister. Hur svårt kan det egentligen vara att måla manliga kroppar? Misstolka rätt, men jag hatar att måla män/killar/pojkar. Det är skitsvårt. Varför är kvinnor så mycket enklare? Alla kommer tro att jag är någon slags superfeminist eftersom mina tavlor bara består av kvinnor. Jaja.


Har jag inte några större problem än så, så är väl allt som det ska för tillfället. :-)